Modern behandling av syfilis med antibiotika

Modern behandling av syfilis med antibiotika

Syfilis är en farlig sjukdom som har allvarliga komplikationer i de sena stadierna av infektion, trots detta anses den vara en av de enklaste bakterieinfektionerna att behandla. Förr i tiden fanns det dock ingen effektiv eller botande behandling för syfilis, och genom historien har läkare gjort många försök att bota sjukdomen med olika medel och kemikalier. Det var till exempel vanligt fram till slutet av 1800-talet att använda kvicksilver som en central del av behandlingen mot syfilis. Detta botade inte patienterna från sjukdomen på något sätt, utan resulterade istället i många oönskade och allvarliga komplikationer till följd av kvicksilverförgiftning . Denna form av terapi togs så småningom över av det arsenikbaserade läkemedlet salversan , vilket också gav patienten många olyckliga och giftiga biverkningar.

salversan

De giftbaserade behandlingsstrategierna fortsatte fram till början av 1900-talet, då läkaren Julius Wagner-Jauregg upptäckte att syfilisspiroketen inte tålde temperaturer över 40 grader Celsius. Detta gav honom idén att provocera fram värmevallningar hos sina patienter genom att infektera dem med malaria, eftersom denna parasitsjukdom lätt kunde behandlas med kinin (huvudingrediensen i “Gin N’ Tonic”) efter att alla syfilisbakterier hade dött. Detta arbete resulterade i ett Nobelpris 1927, och förblev guldstandarden för behandling av syfilis, tills det plötsligt ersattes av penicillin på 1940-talet.

Hur skräddarsyr man behandling för syfilis?

Idag är Penicillin G förstahandsvalet för all behandling av syfilis, men detta måste ofta kompletteras med andra typer av antibiotika eftersom bakterierna kan ligga latent i vävnader där penicillin inte kan tränga igenom. Det innebär att behandlingsstrategin i första hand ska styras av sjukdomsstadiet, men det är inte ovanligt att behandlingen individualiseras om patienten är gravid, HIV-smittad , allergisk mot penicillin eller har andra allvarliga syfilissymptom . Läkaren måste därför undersöka patienten närmare genom att ta prover på blod och ryggmärgsvätska för att undersöka sammansättningen av olika antikroppar mot syfilis, så att han kan uppskatta sjukdomsstadiet och om bakterierna har spridit sig till centrala nervsystemet. Baserat på denna information kan läkaren välja vilken regim för behandling av syfilis som är bäst för patienten.

Modern behandling av syfilis med antibiotika

Olika strategier för behandling av syfilis

Det är vanligt att ha en behandlingsstrategi med Penicillin G i de tidiga stadierna av syfilissjukdomen, men administreringssättet och behandlingsregimens varaktighet beror på patientens ålder och hälsotillstånd. Till exempel är det vanligt hos vuxna patienter att administrera Penicillin G intramuskulärt som engångsdos, medan det till barn är att föredra att ge läkemedlet intravenöst. I de fall patienten är allergisk mot penicillin kan en annan typ av antibiotika väljas. I de tidigaste stadierna av sjukdomen behövs endast en engångsdos, medan upprepade doser ofta krävs med en veckas mellanrum i de senare stadierna av sjukdomen. Det kan också vara nödvändigt att välja en annan typ av antibiotika som penetrerar bättre genom det centrala nervsystemet, om patienten lider av neurosyfilis. Det är viktigt att vara medveten om att vissa patienter kan reagera med en feberliknande reaktion inom de första 24 timmarna efter påbörjad behandling, vilket kan påminna om en penicillinallergi. Detta kommer däremot av att syfilisbakterierna frisätter feberframkallande ämnen när de dödas av antibiotika, och detta kallas för Jarisch-Herxheimer-reaktionen .